Det pekar uppåt...

Jag tycker att det är lite jobbigt med storhelger som denna. Oftast är man hembjuden till någon och ska då försöka på ett smidigt sätt äta maten men ändå undvika kolhydraterna...utan att det egentligen syns. Sådana gånger är det lite jobbigt att följa GI...

Har nyss vart ute på en 2 timmar lång promenad så nu ska jag väl ändå kunna äta det som bjuds ikväll utan att känna jätte dåligt samvete. Hoppas jag.

Ställde mej just på vår våg som inte funkar egentligen. Den är digital och hoppar omkring lite som den vill och så slutar den på olika siffror varje gång. Hur som helst så slutade den på +2 kg sen sist. Vilket gör mej depprimerad om så är fallet. Bara att hoppas att vågen är paj och verkligen visar fel vikt... jag vill ju inte gå upp innan beachen. Det var INTE min tanke.

På toppen av ett glassberg....

Ett å två, kämpa på...
Det är sol och varmt och jag är GLASS SUGEN!

Hur ska det här gå???

Har iaf gått jätte mycket idag. Två långa svängar med vagnen.
Ska till jobbet snart och hälsa på, hoppas dom inte erbjuder mej fika. Jag har ingen kraft att säga nej just idag.

Ikväll är det danspass. Ska bli roligt. Alltid bra med lite "gratis" träning... Alltså med gratis menar jag när man gör något som är roligt och som man i första hand inte ser som träning egentligen.

Hoppas ni andra har det bra i värmen och att ni lyckas bättre med glasssuget.

Liten dipp...

Idag har jag vart otroligt duktig. Räknade just ut att jag måste ha gått i 3 timmar sammanlagt idag. Inte konstigt att mina ben värker lite för tillfället.
Om inte kroppen börjat ta lite av fettreserverna efter idag så finns det nog inget "botemedel" för mej.

Usch...min inspiration går verkligen upp och ner hela tiden. Ena stunden tycker jag att det är värt allt kämpande med maten och motionen hit o dit, o ena stunden har jag bara lust att sätta mej och äta upp en stor godispåse o skita i allt.

Jag har gått ner 7 kg sen i nyår och ändå sitter jag här och klagar. Men det är bara för att det går så grymmans segt just nu. Har stått stilla länge känns det som. Och trots att jag fick på mej ett par byxor idag som jag inte fått på mej sen innan graviditeten så kan jag inte låta bli att bli arg över att det inte syns mer på vågen.

När jag tänker efter så skulle jag tycka att 7 kg för någon annan är JÄTTE mycket. Men på mej tycker jag inte ens att det syns.

Nu blir det hårdkörning på magen denna veckan. Magträning på bollen varje kväll. Någon som hänger på?

Robinsson brudarna blir modeller över en natt...

Är det så man ska göra? Åka till en öde ö i tre veckor och svälta sig. När du sen kommer tillbaka till Sverige vill varenda tidning ha dej på förstasidan som bikinimodell.
Ja, det är ju så det ser ut just nu iaf. Bara denna helgen finns två av robinsson tjejerna att skåda som bikinimodeller.

Inte för att jag nångonsin skulle ställa upp som bikini modell... men visst skulle det va schysst att känna sig riktigt läcker på stranden för en gångs skull.

Synd att jag inte fixar småkryp och myggor... annars skulle jag lätt söka in till nästa robinsson.
....fast min dröm är nog inte att se helt urmäglad ut... Helre mätt med former än hungrig och mager.

Söndag morgon...

Efter en lördag i synd, sex timmars störd sömn och en onöjd bebis sitter jag nu här och önskar att den här dagen kan ta slut snart. Jag vet att den knappt börjat än... men med de här starten känns det inte som att slutet kan bli så mycket bättre.

Hade en fantastisk lördag i solen och det hoppas jag att ni också hade. Tyvärr bjöd den på lite väl många frestelser och det slutade med att både lite glass och chips smitit ner i magen innan jag lade mej på huvudkudden för att sova.
Jag har ingen karaktär.

Idag ska jag ta igen detta med en låååång promenad, massa situps och en hel del sol. Kanske kan det få både kroppen och själen att må lite bättre.

Ska bli skönt ikväll när Maken kommer hem igen efter en helg på flykt. Har saknat honom och behöver lite avslastning så att jag kan få sova en timme.
Visst låter det synd om mej idag:)

Hoppas ni andra får en härlig söndag i solskenet.

Fredag

Nu är det fredag och hela veckan har snart gått. Denna veckan har gått mycket bättre. Jag har ätit helt ok. Iaf hållit mej i under rekomendationsstaplarna. Jag har ätit lite mera kolhydrater än förra veckan. Men det verkar som att min kropp behöver det. Förhoppningsvis rasar mina kilon ändå. Kanske inte går lika fort dock.
Pratade med en kompis igår som tappat sina "mammakilon" efter 5 mån. Jag sitter här nu 11 mån efter att min lilla tös föddes och har fortfarande några kg kvar. Jag väger nu som jag gjorde när jag var gravid i 10 veckan. Vilket inte borde vara så mycket mera än vanligt... men tyvärr är.
Jaja... nångång ska väl även jag nå mitt mål.

Vatten. Vatten är en sak jag alltid missar. Jag borde verkligen dricka mycket mera vatten än jag gör. Tur att det är sommar snart och varmt för då blir det automatiskt att jag dricker mera. Men annars är jag inte så värst törstig av mej.

Annars är det ju helg nu och maken åker till sthlm och lämnar sina tjejer kvar här hemma. Jag och Mira får roa oss med att gå långa promenader i det fina vädret. På tal om promenader så tjöt nyss stegräknaren så att jag trodde att det var brandlarmet. Den ville nog göra mej uppmärksam på att den nu fungerar igen efter sitt besök i toastolen. Frågan är väl hur bra den egentligen fungerar med tanke på dess tjut. Återstår att se...

Trevlig helg önskar jag er alla!

En matbit till kanske???

På den här bilden ser det ut som att jag ätit alldeles för lite idag.

Är det negativt???

Jag har ju hört att i vissa fall så går man inte ner i vikt för att man äter för lite. Det vore ju tråkigt om så var fallet. I så fall är det ju helt onödigt att jag sitter här och är lite små hungrig:)

Bloggers united! Din väg till beachen.

Blogga dig i form och få gratis medlemskap på GI Viktkoll!

På Annas Matkaos kan du bli medlem i Bloggers United och bli redo för beach 2009 med GI Viktkoll!

Just nu pågår även en tävling på Annas Matkaos.

Jag tävlar om ett upplevelsepresentkort till ett värde av 2000 kronor. Gör det du också!

Plopp sa det!

Jag har lyckats med det man verkligen inte får göra. Jag tappade ner stegräknaren i toan. Eller jag tappade inte.... det var mer så att den lossnade när jag gick förbi toan och självklart hamnade rakt i. Så nu funkar inte den.

Tråkigt med tanke på att jag idag lyckades ta mej ut på en promenad som varade i nästan 2 timmar. Ibland kan det vara possitivt med morgonpigg bebis.
Nu är jag hemma igen. Benen värker och kroppen är helt slut efter promenaden (och gymmet igår).

Idag blev det 2 ägg och lite havregrynsgröt till frukost. Till lunch blir det kycklinghamburgare. Ni måste testa det receptet. Mycket smarrigt.

Nån med något tips hur man får en toabesökande stegräknare att fungera igen???

Stirrade dörden i vitögat.

Idag när jag skulle på träningen tog jag bilen för att jag var sen. När jag nästan var framme vid parkeringshuset fick jag lov att åka jämte en bussfil där det även var busshållplatser. Precis när jag kommer upp brevid den första bussen (det var två som stod på rad vid hållplatsen) ser jag hur det kommer en pojke springandes mellan bussarna och ska över vägen. Alltså precis där jag kör. Jag kastar mej på bromsen och hinner förbi pojken men han hinner inte stanna utan springer rakt in i sidan på min bil. Det var alltså ca 1 meter från att han hamnade på min motorhuv. Hade han sprungit lite fortare hade jag kört rakt över honom. Det fanns inte en chans att jag skulle hinna bromsa även om jag bara körde i 30.

Jag lovar att jag var skakis och gråtfärdig när jag 2 min senare parkerade bilen. Tänk om jag hade kört på honom! Tänk om han hade dött! Hemska tanke! Jag minns bara smällen när han sprang in i sidan på bilen.

När jag sedan kom till gymmet skakis och gråtfärdig ställer jag mej för att vänta in passet och andas lite. Bredvid mej sitter en tjej i linne som har båda sina handleder och armat helt uppskurna. Alltså med massor av röda skärsår. Det syntes på vissa att hon tom fått sy. Ibland känns livet så där otroligt ledsamt.

Varför gör människor så mot sig själva. Vad är det som gör att man kan må så dåligt? Den tjejen kommer alltid att få leva med sina skärsår men jag hoppas innerligt att de sår hon har på insidan fått läka iaf.

Allt jag ville vid den tidpunkten var att springa hem till min familj och ge dom en stor kram och tala om hur mycket jag älskar dom och hur glad jag är över att vi får leva och ha varandra. Ibland glömmer vi bort hur bra vi har det. Hur älskade vi är och hur vackert livet är många gånger. Sådana gånger är Gi-metoden och kroppsfiksering väldigt långt bort i tankarna.

Utkast???

Hjälp mej ni som har blogger.com

Var hittar jag mina sparade inlägg. Alltså de som hamnat som utkast??? Orkar inte skriva om inlägget en tredje gång!

Jordgubbar till frukost....

Idag började jag dagen med en fräsch jordgubbsomelett. Det var faktiskt jätte gott även om det låter lite märkligt att stoppa bär i en omelett.

Omelett och en kopp te. Det tyckte jag var en bra start på dagen.

Igår kväll satt jag och planerade resten av veckan... så nu ska jag snart åka och handla och köpa hem lite god mat. Känner mej laddad. Mår mycket bättre denna veckan också.

Det blev nog för mycket träning förra veckan kombinerat med dålig sömn och dålig mat.

Om man kollar på mina staplar på Gi vikt koll så visar dom att jag äter på tok för lite proteiner och fett. Fett kan jag ju kanske leva utan med protein stapeln borde jag försöka öka på lite. Kolhydraterna däremot får jag verkligen tänka till på för att inte stapeln ska bli för lång. Den här metoden var verkligen vad jag behövde. Alltså Gi menar jag. Kolhydratmonster som jag är var det otroligt nyttigt att se hur mycket jag verkligen stoppar i mej.

Visst hade det varit skönare om det funnits en metod där du går ner i vikt och enbart äter kolhydrater... men så lätt skulle livet tydligen inte få va.

Jag gillar verkligen Gi vikt koll. Varför har jag inte gått me där tidigare??? Staplar och statistik är ju precis vad som passar mej.

In public...

Sitter här i lugnan ro och kikar runt till lite olika bloggar jag följer och sidor jag gillar att surfa omkring på. Så vänder jag mej om och tittar ut i parken utanför fönstret. Då sitter/ligger det två hurtbullar (Är det svenska eller dalmål?) utanför vid en parkbänk. Det görs armhävningar, knäböj och diverse andra övningar mot bänken. Jag tänker för mej själv att så skulle jag aldrig kunna göra. Jag och maken hör inte till de par som löptränar tillsammans (Jag löper inte alls) inte heller skulle vi få för oss att stanna och köra lite styrka under vårt löppass (OM vi nu skulle löpa tillsammans). Jag är lite för feg. Tänker för mycket på vad folk tänker och tycker.
Jag är lite rädd för de som skulle kunna se oss. Bara tanken på att jag skulle ha varit tjejen utanför fönstret och hon skulle suttit här och bloggat om mej är mycket skrämmande.

Jag trivs bäst i gymmet. Där syns man också... men inte på samma sätt.
Jag trivs definitivt inte på en löprunda oavsett åskådare eller ej.

Ps: Jag beundrar tjejen och killen utanför fönstret. Önskar att jag var lite mera så. Lite mera gjord för löprundor.

Gå till månen och vända???

Idag har jag vart på en härlig vårpromenad. (Som jag är varje förmiddag när Mira ska sova)
Dagen till ära så satte jag på mej min stegräknare som jag inte börjat använda ännu. Tyckte det var ett ypperligt tillfälle med tanke på nystarten i mitt liv.
Jag gick i över en timme och hör och häpna men stegräknaren stod på knappa 5000 steg när jag kom innanför dörren här hemma. Menar den allvar eller skojjar den med mej? Är inte en timmes promenad mer än 5000 steg? Jag får ju inte göra annat än att gå om jag ska komma upp i 10000 steg. Nu är det eftermiddag och räknaren står på 7000 steg ungefär. 3000 to go. Trodde inte det skulle bli så tufft att få till 10000 steg.

Hur gör ni andra för att komma upp i 10000 steg????

Ett å två, kämpa på.

Ny vecka...ny start...Måndag.

Känns bra att börja om på ny kula idag. Som jag sa innan så funkar inte min våg längre. Den måste ha fått någon vattenskada eller liknande där den står så fint på badrumsgolvet. Funkar gör den iaf inte. Men måttbandet funkar så vitt jag vet och tro det eller ej så visade det positiva resultat idag. -2 cm i midjan sen förra veckan. Det trodde jag verkligen inte efter min helg i syndens träsk.

Denna veckan är jag så peppad på att träna. Vill till gymmet och pumpa vikter :) Något Step/Aerobics/dans pass ska jag nog också hinna med.
Jag ska även unna mej en solning denna veckan. Dels för att mitt torra ansikte behöver det och för att min kropp som vanligt är näst intill genomskinlig.

Kom igen nu BU-gänget. Ny vecka. Nu kör vi!

Smisk på rumpan

Usch, jag törs inte ens prata om helgen. Den har inte gått så bra. Skönt att det är måndag imorgon och man får börja på ny kula igen.
Imorgon blir det minimalt med kolhydrater för att kompensera helgen lite.

Tur att min våg inte fungerar... vill inte ens veta hur min första rivstart vecka gått.
...blev ju ganska mycket platt pannkaka av den rivstarten.

Imorgon ska jag skriva matsedel för veckan och sen ska jag åka och handla lite. Vad tror ni om den planen?

Tänker om...

I två dagar har jag nu varit otroligt yr och nästan svimfärdig. Det måste ju betyda att jag äter alldeles för dåligt i relation till hur mycket jag har tränat. Min kropp måste tydligen ha kolhydrater när den tränar, annars reagerar den på detta vis.

Verkar som att jag får skippa rivstarten och fas 1 i Gi metoden och istället hoppa direkt in i fas 2. De dagar jag tränar kommer jag alltså att lägga till lite kolhydrater för att kroppen helt enkelt ska orka. Får försöka hålla en extra kolhydrat fattig kost de dagar jag inte tränar.

Känns lite som ett bakslag att jag inte kan köra på så hårt som jag ville... men jag måste lyssna på hur kroppen mår också. Kommer ju ändå inte att funka i längden om jag ska må så här. Träna och ta hand om min lilla tjej blir nästan omöjligt om jag ska må som jag gjort de senaste två dagarna. Vikten kommer inte att rasa lika fort... men det är priset jag får betala. Får hålla tummarna att jag kommer i bikinin till sommaren iaf.

Käkade en helt fantastisk aubergine och köttfärs gratäng idag. Den har helt klart blivit en favorit sedan jag började med GI i julas. Det är ju det som är så fantastiskt med Gi att man nästan kan fortsätta käka samma mat som innan och de recept man hittar i Gi böcker och likande är oftast helt fantastiskt goda. Härligt med en "bantningsmetod" där man slipper sväta och käka äcklig mat. Gi är en livsstil och oftast saknar jag inget av det jag inte "får" äta.

Lögnare

Jag satt och försökte göra mej hemmastadd på Gi vikt koll igår. Dom har en funktion där man fyller i vad man har ätit och så räknar dom ut hur mycket protein/fett/kolhydrater den rätten innehåller och på så sätt kan man se vad man får i sig och vad man bör äta mer respektive mindre av. Super bra grej.

MEN... Lyssna på detta. Jag fuskade. Redan första dagen försöker jag lura mej själv. Ja, det är sant. Jag kom på mej själv med att sitta och tänka "Äsch, jag fyller inte i de där mackorna jag åt. De var nog inte så mycket dumt i dom" Ja, ni hör ju hur det låter.
Så nu vet jag ite riktigt hur jag ska göra för att få ordning på mej själv. Jag är en förnekare, skojjare och lögnare. Den enda som råkar illa ut när jag gör som jag gör är ju jag själv.

Känns bra att det nu kommit ut i bloggen. Det får vara slut på lögner nu. Dax att vara ärlig mot mig själv och stå för det jag gör.

Gi viktkoll

Jag är en otroligt envis liten prick... men jag har mina stunder av nederlag jag med. Jag hatar nämligen att inte kunna saker från början. Jag har inget tålamod med saker som inte ger snabbt resultat. Därför ger jag lätt upp när jag får lite motgångar.

Jag körde Gi-metoden från nyår i år. Det gick jätte bra i någon månad och jag gick ner 5 kg. Men så började det gå lite saktare på viktnedgången och jag fuskade och käkade en macka... o så var jag där. Ett fusk ledde till ett till och så ett till o ett till.

Nu har jag därför tänkt göra en nystart och hoppas att det triggar igång min envishet igen.

För att inte trilla dit lika fort igen så har jag tagit hjälp av Gi viktkoll.

Det känns otroligt bra. Jag älskar att föra statistik o så är jag en tävlingsmänniska ut i fingerspetsarna. Jag tror att det här kommer att bli kanonbra.

Inte nog med att jag gått med i Gi viktkoll så har jag även joinat en grupp som kallas bloggers united. Vi är ett gäng som bloggar om vår viktresa med Gi metoden. Vi peppar o stöttar varandra. Kommer att länka till några av de bloggarna framöver.

Rivstart!

Nu är det veckan efter påsk och alltså dax att göra en rivtart som ni förstår.
Jag började min rivstart igår vilket gick sådär.

Frulle o lunch gick strålande... men när kvällen kom och min stackars kropp började skrika efter kolhydrater kunde jag inte hålla emot längre. Jag tränade nämligen två timmar igår på kvällen och när jag kom hem var jag både trött och hungrig och då var det smidigaste att stoppa i sig en macka.

Nya tag idag. Jag känner att jag kan fixa det. Gäller bara att plocka fram sin allra envisaste sida.

Ny start...

Nu är det dax att ta tag i sitt liv.

Två månader kvar tills min stackars bleka body ska ut och visa upp sig på stranden. Det kommer inte att bli någon vacker syn... så länge vi inte ändrat på vissa saker tills dess.

Jag har bestämt mej för att köra Gi-metoden.
Denna veckan är jag på resande fot plus att det är påsk... men nästa vecka är det jag som laddar kylskåpet med Gi mat, kastar ut alla sockerkällor och tar tag i mitt så kallade sockerberoende/brödmissbruk.

Jag är en brödoman/brödknarkare/kolhydratsmissbrukare. Att köra Gi-metoden kommer att bli tufft men jag ska klara det.

Häng med mej på min resa!

Jag har en blogg sedan tidigare men där skriver jag mer om allt mellan himmel och jord. Här tänkte jag fördjupa mej mer i den ytliga den i mitt liv. Ytan... den som sägs betyda så lite men som vi all vet betyder ganska mycket. Att gå ner i vikt är viktigt men det som är mitt huvudsakliga mål är att få en bra självkänsla/självförtroende. Jag längtar till den dagen då jag kan kolla mej i spegeln och vara nöjd med det jag ser... Oavsett storlek på kläderna.

(Min gamla blogg: Mirasmamma.blogg.se)